Vandringsmaten
Emma Barremyr / 18 September, 2012 - 16:03 / Kost2 kommentarer
Hej vänner ♥
Jag lovade ju er ett inlägg om vandringsmaten. Ni som har hängt med i bloggen vet att jag och Pelle gick Kungsleden, Abisko - Nikkaloukta under sex dagar i slutet av augusti. Under en månads tid innan torkade och förberedde vi all mat som vi skulle ha med oss. Torkningslistan var lång och innehöll bland annat potatis, morötter, palsternacka, sötpotatis, paptika, aubergine, lök, tomater, banan, jordgubbar, kiwi, mango, ägg, lax, köttsfärs, kyckling, parmaskinka mm. Inlägget där ni kan se matsedeln för veckan hittar ni här (<--klick).
Efter att torkningen var klar delade vi upp all mat i portionspåsar och märkte påsarna med respektive rätt. Sen lade vi de olika portionspåsarna i nya påsar för respektive dag. På det viset blev det väldigt enkelt att hålla reda på när vi skulle äta vad. Torsdagspåsen innehöll t.ex. mjölblandning till pizzadeg, pesto, parmskinka och ost till pizzalunchen, samt blandningen till laxgrytan och quinoa till middagen.
På bilen ovan lagas det kolbulle till lunch. Själva degen är gjord på skrädmjöl, vatten och salt. Vi stekte först upp bacon i smör (kanske inte det nyttigaste, men det gav mycket energi och mättade vilket var huvudsaken) och hällde sedan på smeten tills det blev en fin "pannkaka" av den. Otroligt gott var det!
Här har det förberetts för kycklinggryta och ris. En boil in bag (otroligt smidigt att ha med ut i naturen) ligger i kastrullen och kokas. Sedan kokades kycklinggrytan ihop med kokosmjölk och vi fick en riktigt smarrig och lyxig måltid!
Kycklinggrytan redo att avnjutas i solnedgången!
Grötfukost i all ära! Nästan alla dagar kokade vi oss ett par portioner äppelgröt med kanel var (havregrynsgröt med torkade äppelbitar och kanel) som vi sedan toppade med linfrö, pumpakärnor, russin, torkad kiwi, torkad banan, torkade jordgubbar och torrmjölk. Frukosten ute i tälet var lika god och njutningsfull som den hemma i soffan. Frukost är alltid min favoriträtt och gröt är något jag aldrig tröttar på (eftersom det går att variera i mängder)!
Pizzalunch i regnet! Mjölblandningen till pizzan hade vi som sagt redan förberett hemma. Den blandades ut med vatten och formades till bröd som stekets i smör. När det nästan var klart la vi på massa ost som fick smälta, hällde sedan på pesto och toppade sist med parmaskinka. Smarrigt vill jag lova :D
Och så var det chokladen. Ni vill nog inte ens veta hur mycket choklad vi konsumerade den här veckan... eller jo det vill ni nog :) Håll i er! 800 gram choklad fick vi i oss tillsammans! Jag vet att det låter mycket, men det var behövligt både för motivationen och för att vi blev lite lyckligare av varje chokladpaus. Och vi behövde ju knappast oroa oss för att vi skulle lägga på oss. Nej vi gjorde av med alldeles för mycket energi, så massa choklad var bara bra!
I Sälka blev det en natt i stuga. Då fick vi också tillgång till ett gasolkök inomhus (dock fick vi springa ner till forsen och hämta vatten och diska) och även vanligt porslin att äta på. Middagen som avnjöts den kvällen stavades svamprisotto med parmaskinka.
Fredagens lunch bestod av en köttsfärssoppa med massa gott i. Bland annat älgfärs, paprika, tomater, potatis, röda linser, lök, tomatpuré mm. Detta var en av de godaste rätterna måste jag säga!
Saker som ost, smör och salami var sånt som höll sig i väskan hela veckan. Eftersom det inte var så varmt där uppe var det inga problmen att äta av det i flera dagar utan att det legat i kylen. En hårt lagrad ost behöver inte ligga kyld och även riktigt smör klarar sig i rumsteperatur. Jag hade också gjort ett eget nötsmör (<--klick) och tillsammans med knäckebröd och riskakaor blev smör, ost, salami och nötsmör perfekta mellanmål där uppe!
På bilen ovan syns fiskrisotto med saffran som avnjöts ute i en värmade sol och med en vacker vy över bergen!
Ännu en gröttallrik!
Även om vi konsumerade choklad i mängder hade vi bestämt oss för att vi även skulle unna oss en efterrätt under veckan. Hemma hade vi gjort iordning en påse med "smulpaj" gjord på mjöl, havregryn, socker och kanel. Ute i friluftsköket stektes blötlagda torkade äppelbitar på i smör, mjölblandningen knådades ihop med smör och smulades sedan över äpplena och stektes på en stund. Så fantastiskt gott att jag nästan vill ge ger order att gå ut och äta äppelpaj ute i naturen :D Det måste upplevas!
På bilen ovan ser ni den rätten som de flesta var skeptiska mot här på bloggen när jag berättade att jag hade torkat ägg. Omeletten. Jag kan hålla med om att den inte ser så aptitlg ut, men jag lovar att det var den. Den smakade som en vanlig omelett och var fylld med svamp, tomat, paprika, lök, riven ost och salami. Riktigt gott :D
Alltså helt ärligt och inte för att skryta över mig själv eller Pelle (jo det var faktiskt vi båda som torkat och fixat maten), men maten som vi åt under veckan var över förväntan och förbaskat god. Ingenting blev misslyckat, utan allt smakade jättegott :D
Och till er som undrat hur all mat klarade sig under vandringen, som t.ex. varför inte kycklingen blev dålig kan jag tala om att det beror på att allt var torkat. Även köttet. Torkningen drar ur allt vatten ur livsmedlet (det blir hårt och krispigt och måste sedan blötläggas innan tillagning för att suga upp vatten och bli mjukt igen) och det minskar både i storlek och vikt. På det sättet tar det mindre plats och väger mindre samtidigt som hållbarheten ökar. Det har är ett mycket gammal sätt att förlänga hållbarheten på maten. Tänk hur det var förr i tiden när det varken fanns kyl eller frys. Då var torkningen ett sätt att ha mat året runt!
Har ni ytterligare frågor får ni gärna ställa dem här?!
Kram / Emma.
Kungsleden dag sex, Kebnekaise fjällstation - Nikkaloukta
Emma Barremyr / 14 September, 2012 - 15:00 / Hälsa och wellness0 kommentarer
Hej ♥
På måndagen vaknade vi upp och fick se snötäckta fjäll. Regnet hade alltså övergått i snö under natten och det hade lagt sig fint på topparna. Nu var sista dagen med vandring här och 14 km stod på schemat även idag. Dessutom skulle det vara lätt terräng och en väldigt fin led så det kändes som om det kunde bli en bra dag trots att regnmolnen hängde tunga över oss när vi begav oss av. Det blev ännu en dag med ihållande regn..
Det blev en fruktansvärd dag. Och det var inte regnet som var problemet, tyvärr så var det idag som mitt knä bestämde sig för att strejka. Jag hade haft lite känning av det dagen innan men tänkt att det nog skulle gå över bara jag vilade lite under natten. De första tre timmarna gick bra (de gick att genomlida om man säger så), vi tog oss hela 9 km! Men sen, när det bara återstod 5 km kunde jag varken böja eller stödja mig på knät, och då gick jag med en tio kilos tung ryggsäck på ryggen också (ja den hade ju minskat ganska mycket i vikt i takt med att vi ätit upp all mat). Med tårar som rann och fullproppad med värktabletter kämpade jag mig igenom dessa fem km till Nikkaloukta på 2,5 timmar. Pelle var en klippa som hela tiden peppade och tog hand om mig på alla dess vis. Om vi gick fem km på 2,5 timmar (en mycket rak och fin terräng) kan ni tänka er hur sakta vi gick. Tack älskade för att du hade sånt tålamod med mig!
Eftersom jag hade så ont som jag hade samtidigt som regnet öste ner blev det inte många bilder tagna denna dag heller. Tog dock några bilder vid Kebnekaise fjällstation innan vi gick som jag kan visa er. Ganska gråa och trista bilder som inte ger någon rättvisa alls. För även om det ser grått och trist ut är bergen och naturen där runtomkring mäktig och väldigt fin! Hoppas på att få se det i solsken nästa gång jag kommer dit!
Att komma fram till Nikkaloukta var en otrolig lättnad. Jag hade inte räknat med att få så ont i både knä och hälsena som jag fick och det kändes väldigt trist att det skulle förstöra njutningen de sista dagarna. Hälsenan brukar jag få inflammation i och vet att det går över så det var inget som oroade mig så mycket, inte gjorde det värst ont heller så länge som vi gick lugnt. Men knät skrämde mig mer. Det gjorde alltså så ont att jag inte kan minnas att jag upplevt värre smärta. Jag tappade funktionen i knäleden helt och hållet eftersom jag varken kunde böja eller sträcka benet och så fort jag försökte ta ett steg och ha tyngden på det benet kändes det som om det gick in en kniv under knäskålen. Usch!
Väl framme i Nikkaloukta hoppade vi på bussen till Kiruna där vi checkade in på hotell, tog oss en varm dusch och gick ut och åt en god middag på resturang. Till det blev det även ett glas rött och allt smakade helt himmelskt :D
Jag åt världens godaste gräddstuvade renskav med carljohan svamp, mandelpotatispuré och rårörda lingon, åååh! Sådär löjligt gott att jag nästan skulle kunna åka upp till Kiruna bara för att äta denna goda mat igen :D
Tänk att det aldrig har varit så underbart att duscha, känna rinnande vatten och värme som efter dessa dagar. Aldrig heller har maten smakat så gott eller sängen varit så skön! Jag är så himla glad att jag gjorde den här resan och längtar redan tills nästa vandringsresa. Jag hoppas att skadan i knät bara är en överansträning som går över snart så att det inte blir ett fortsatt problem. För att vara ute i naturen på det här sättet är något av det bästa jag vet!
Vad säger ni, är ni sugna på att gå Kungsleden?
Nästa gång tänker jag och Pelle gå Nikkaloukta - Saltoloukta.
Kram / Emma.
Kungsleden dag fem, Singi - Kebnekaise fjällstation
Emma Barremyr / 11 September, 2012 - 13:00 / Hälsa och wellness1 kommentarer
Hej ♥
Under natten hade regnet vräkt ner och vinden ryckt tag i tältet rejält flera gånger. Pelle hade legat vaken och oroat sig och trott att vi skulle flyga iväg samtidigt som jag hade sovit gott. Hehe. Är man riktigt trött så kan man sova hur som helst, även i världens oväder.
Idag hade vi 14 km vandring till Kebnekaise fjällstation framför oss. 14 km i spöregn och en inte så rolig terräng skulle det visa sig. Men i hopp om att ovädret snart skulle ge sig steg vi upp och hade sedan vårt dagliga frukostmys inne i tältet innan det blev dags att packa ihop alla saker och ge sig av.
Regnet gav sig inte kan jag säga. Och inte var det något sånt här fint duggregn som kan kännas skönt att gå i heller, nej det här regnet kan likas vid ösregn som höll i sig hela dagen. Det rätt ut sagt vräkte ned regn som aldrig slutade. Terrängen var inte speciellt kul den heller. Det var stenar och klippor överallt, upp och ner som tog sån tid att ta sig fram i! Dessutom var det halt och kallt och att stanna och laga lunch var inte på tal då vi var alldels för blöta och kalla för att kunna stå still. Självklart hade vi regnkläder på oss, men eftersom det var motvind lyckades vi bli blöta här och där ändå. Händerna var som isbitar (när vantarna gick att vrida ut för att de var så blöta värmde inte så mkt längre) och magen kurrade hela dagen, trots att det ändå blev ganska många små stopp för att slänga i oss lite riskakor, ost, korv, choklad och russin.
Planen var att sova ute i tält i Kebnekaise också, men där vi kom fram till fjällstationen efter sex timmar vräkte regnet fortfarande ner. Tältplatserna så blöta och leriga att det knappt var någon som tältade där. Dessutom var vi kalla, blöta, trötta och hungriga. Vi var inte heller jättesugna på att sätta upp en dyngsurt tält och lägga oss i vid det här laget. Nej, vi bestämde oss för att bo på fjällstationen trots att det kostade en hel del.
Just då kändes det så himla värt det! Vi fick ett kök med el och rinnande vatten som vi kunde laga mat i, vi fick även tillgång till toalett, dusch och bastu. Så för första gången på fem dagar fick vi ta en dusch, koppla av i en varm bastu och äta middag inne i värmen. Men vi fick även sova i samma rum (med sovalkover) som 24 andra fjällvandrare vilket var mindre roligt då jag hamnade bredvid en gubbe som snarkade så att taket lyfte. Jag sov inte så mycket den natten med andra ord...
På kvällen slutade det faktiskt att regna och vi kunde då skymta lite solsken på bergstopparna. Det här blev faktiskt enda bilden jag tog på hela den här dagen. Lite tråkigt då det var fantastiskt vackert där vi gick, men alldeles för blött för att plocka fram kameran och knäppa bilder.
Det var alltså denna dag som vi skulle gått upp till toppen på Kebnekaise som det hade blivit som vi planerat från början. Lite tur kanske det ändå var att vi inte gjorde ett försök då vädret blev som det blev. Under kvällen pratade vi med flera som hade försökt sig upp, men alla hade fått vända pga. vädret. Det kan vara ganska farligt att gå upp där under sådana omständigheter.
Vädret kan man aldrig styra över, och att det skulle regna under vandringen det hade jag verkligen väntat mig. Den första dagen på vandringen var tung för att kropparna var så ovana den belastningen vi utsatte dem för, men den här dagen var tung för att det var svårt att hålla motivation och humör uppe. Vi kunde valt att tycka att det var jobbigt, klaga och vara negativa, men det gjorde vi inte. Istället försökte vi se det positiva vi fick ut av det. Vi skulle inte behöva gå där i regnet för alltid. Nej, för varje steg vi tog kom vi lite närmare målet och för varje leende, kyss och kram vi gav varandra blev det lite varmare och lite lättare. Ibland kan det vara bra att utsätta kroppen och psyket för lite större utmaningar, för att sedan kunna bli starkare samt värdesätta vardagen man lever i lite mer. Jag kommer iallafall blicka tillbaka på den här tunga dagen och tänka på att jag klarade mig igenom den, även om det var otroligt jobbigt och kanske inte det roligaste jag gjort. Men jag överlevde och jag har det väldigt bra just nu. Och jag känner mig faktiskt starkare!
Fortsättning följer...
Kram / Emma.
Kungsleden dag fyra - Sälka - Singi
Emma Barremyr / 10 September, 2012 - 13:00 / Hälsa och wellness0 kommentarer
Hej ♥
Dag fyra, lördag och vi vaknade upp till ett strålande väder. Idag väntade lätta 12 km ner till Singi. Eftersom vi dagen innan hade gått mer än det dubbla mot vad vi skulle göra idag kändes 12 km som ingenting! Vi skulle kunna ta det lugnt, stanna och njuta av det fina vädret och den vackra omgivningen. Underbart och peppande! Efter en sovmorgon och mysfrukost inne i stugan packade vi ihop våra saker och påbörjade dagens vandring söderut.
Många tältare vid Sälkastugorna som hade fått genomlida ytterligare en natt med flera minusgrader. Vi hade det varmt och skönt inne i stugen vi. Hihi :D
Efter ungefär halva vägen ner till Singi fick vi se Kebenekaises sydtopp när vi blickade öster ut.
Som jag nämnt i tidigare inlägg var planen att gå upp för Kebenekaise på söndagen. Men den planen ställdes in när jag fick ont i min hälsena och vi bestämde oss för att ta det lite lugnare och vänta med att gå upp dit. Vi ville hellre njuta och inte pressa kropparna för mycket. Så vi fick nöja oss med att se toppen på avstånd denna gång :)
Utsikten vi lunchstoppet.
Dagens lunch bestod av en jättegod köttsfärssoppa som avnjöts i vindstilla solsken med en fantastisk utsikt!
Här kokas det soppa.
Myslunch.
Efter lunchen vandrade vi vidare och hade då inte långt kvar innan vi nådde dagens mål. Hela dagen var fantastisk med alla vackra vyer. Jag är så glad att vi fick uppleva en dag med solsken bland dessa vackra berg. Jag menar, även om det alltid är härligt att vara ute och vandra i naturen blir det ju ändå lite extra roligt och ännu finare (speciellt på bild) om vädret är fint! Och jag måste erkänna att jag även blev lite gladare när solen sken på oss och passade på att göra massa lyckohopp bland de fina topparna!
Nu är det inte långt kvar!
Eftermiddagsfika i solskenet!
När vi kom fram till Singi fixade vi upp tältet och satte oss sedan i solen med lite eftermiddagsfika i form av te/kaffe och riskakor/knäckebröd med smör och ost/salami och nötsmör. Har jag sagt att det är en underbar känsla att äta ute i naturen? Allt smakar ju såå gott!
I tältet såg det ut såhär.
Dagens 12 km tog inte mer än 5,5 timmar och helt plötsligt hade vi en hel eftermiddag i solskenet framför oss. Så vi satte oss med en varsin bok och blickade ut över det vackra landskapet och njöt båda två till fullo.
Det här var lätt den bästa dagen på hela veckan! Mycket gjorde säkert vädret, men min ryggsäck hade börjat minska i vikt ganska mycket vid det här laget (eftersom vi hade ätit upp så mycket mat) och vandringen kändes mycket lättare än vad den gjort tidigare!
Natten som följde skulle inte heller bli lika kalla som de föregående, dock drog det in tunga regnmoln framåt kvällen som senare öppnade sig i ett ihållande skyfall. Vi somnade iallafall skönt och jag sov som en stock hela natten trots det smattrande regnet och den piskande vinden :)
Fortsättning följer...
Kram / Emma.
Kungsleden dag tre - Alesjaure - Sälka
Emma Barremyr / 06 September, 2012 - 13:00 / Hälsa och wellness1 kommentarer
Hej vänner ♥
Idag väntade den tyngsta dagen framför oss - 25 km vandring och över 1150 höjdmeter att "bestiga". Efter en otroligt kall och ganska så sömnlös natt var jag glad när det äntligen blev morgon och plusgraderna började komma tillbaka. Ett par portioner gröt med massa torkad frukt, nötter och mjölk samt en stor kopp värmande te och vi var redo att för en ny dag! Klockan 8.00 begav vi oss av.
Den första timmen gick otroligt lätt. Leden var platt och fin och vi traskade på i bra tempo. Timme två gick också ganska lätt. Vi pausade ungefär varje timme för att stoppa i oss energi - choklad, nötter, torkad frukt, fruktremmar, riskakor och knäckebröd med ost, smör och nötssmör. Vi gjorde i stort sett inget annat än att gå, äta, titta oss omkring, le, gå ännu lite mer, äta igen, låta fjälluften fylla lungorna, pussas och kramas lite, gå lite mer, peppa och berömma varandra för att vi kämpade på så bra, fortsatte att gå, åt lite igen, stannade för kisspaus, gick lite till, tog lite kort, åt igen.. osv osv.
Innan lunch skulle vi ta oss upp på 1000 höjdmeter och ha kommit 13 km närmare dagens mål, Sälka. Det kanske inte låter så jobbigt, men jag kan säga att det var fruktansvärt jobbigt. När stigningen började såg vi Tjälkastugan (där vi skulle luncha och vila) långt där uppe. Det kändes som vi gick och gick, men aldrig kom närmare. Så kändes det ganska ofta, att vi gick med aldrig kom någonstans alltså. Bergen man går bredvid där uppe är enorma och ögat lurar en lätt. "Där är vi på en timme" kunde vi säga till varandra... och så tog det tre timmar, pga av den terrängen vi gick i. Hehe. Det tog sin tid att komma upp på det där berget med andra ord. Nästan fem timmar tog dessa 13 km.
När vi äntligen kom upp och skulle börja laga maten började det snöa. Det bokstavligt talat vräkte ned snö. Och det skulle inte bli det sista snöfallet på denna resa heller. Iallafall så smakade maten helt gudomligt gott. Vi fyllde på energidepåerna med massa pasta och en god skinksås gjord på parmaskinka och mjölkpulver. Dessutom fick vi sitta inne i stugan, i värmen och vila oss. Det var så skönt!
Efter en timmes lunchstopp traskade vi vidare, i en fruktansvärd terräng som bestod av sten, stora och små som vi fick hoppa emellan, gå ned och upp för. Vid det här laget hade jag börjat få ont i min hälsena dessutom och snön bara fortsatte att vräka ner. Humöret var väl sådär på topp. Pelle peppade mig och jag försökte hela tiden se det positiva. Ett steg närmare för varje fot jag satte ner. Snart skulle det bli neför istället för uppför och inatt skulle jag få sova i en säng. Ja, vid det här laget hade vi bestämt oss för att vi behövde torka kläder, tält och utrustning och skulle därför sova i en av stugorna i Sälka. Det gjorde det mycket lättare att fortsätta kämpa. Taken på att få sova i en varm säng.
När vi nådde toppen, 1150 meter över havet fick vi se en ny värld. Snöovädret lämnade vi bakom oss och farmför oss hade vi denna vackra dal. Bara åtta km kvar till dagens mål (som syns allra längst bort på bilden) Hehe. Det tog oss ytterligare fyra timmar innan vi kom fram.
Ett härligt stopp på vägen med choklad- och nötpåfyllning.
När vi slutligen kom fram till Sälka hade vi sammanlagt varit ute i över 11 timmar. Ont, ont, ont. Överallt värkte det, ögonen gick i kors av trötthet samtidigt som magen kurrade av hunger. Ja vi gjorde av med så mycket energi att det inte spelade någon roll hur mycket vi åt. Man var alltid lite hungrig (förutom precis efter en måltid då vi åt oss proppmätta). Jag har aldrig ätit så mycket mat i mitt liv som jag gjort under den här resan. Tror aldrig maten har varit så god någon gång heller? :D
Angående stugan så finns det några sådana längs leden. Det finns ingen ström, inget rinnande vatten eller ingen värme om man inte eldar i kaminen. Oftast så delar man stuga/rum med 10-20 andra personer med ett gasolkök och våningsängar. Jag och Pelle hade sån tur att vi fick rummet för oss själva. Det första vi gjorde när vi anlände till stugan var att göra en brasa och laga middag. Sen kröp vi ned i sängen och somnade bums innan klockan slagit nio.
Fredagens middag bestod av svamprisotto med parmaskinka och riven prästost.
Åh, så skönt jag sov! Låg på Pelles arm och snosade hela natten :D Och så tog vi oss sovmorgon ända till sju dagen efter. Underbart!
Fortsättning följer...
Kram / Emma.
Kungsleden dag två - Abioskojaure - Alesjaure
Emma Barremyr / 01 September, 2012 - 15:00 / Hälsa och wellness5 kommentarer
Hej vänner ♥
Dag två och 20 km vandring väntade. Vi vaknade upp vid sextiden av att regnet smattrade mot tältet. Det var mysigt att sitta kvar i sovsäcken, packa upp fältköket, koka gröt och varmt te och sedan sitta inne i tältet och äta mysfrukost. När vi var klara hade smattrandet slutat, vi gick ned till bäcken och borstade tänderna och packade sedan ihop tältet och allt därtill.
Dagens två första timmar innebar en ganska brant stigning och tuff gång uppför (allt blir ganska mycket jobbigare med 15-20 kilo extra på ryggen). Dimman låg tjock och vi såg inte många meter framför oss. Om ryggsäckarna kändes tunga dagen innan var det inget mot vad de gjorde idag! Träningskvärken var hemsk och pauserna med choklad, riskakor, nötter och torkad frukt var såå välbehövliga.
Efter några timmars vadring hade vi kommit ungefär halvvägs och dimman hade lättat något. Tack och lov regnade det inte ihållande utan kom endast några lätta skurar då och då.
Pelle vilar rygg och ben efter att ha gått långt och brant uppför med en ryggsäck på 20 kilo.
Här var det fint tyckte jag :)
Pizzalunch på G.
Torsdagens lunch bestod av havrepizza med pesto, parmaskinka och prästost. Tyvärr tyckte vädergudarna inte att vi förtjänade en njutningsfull lunch utan mitt i pizzabaket öppnade sig himlen och släppte ner vått och härligt regn. Så vi kastade i oss pizzorna för att stilla hungern för en stund och vandrade sedan vidare mot dagens mål, Alesjaure, bara 6 km bort.
Det var långa sex kilometer. Tro mig när jag säger att jag aldrig någonsin känt mig så öm och trött i kroppen. Jag ville bara sätta mig ner och sitta där och titta på allt det vackra. Vila i den tysta, orörda, underbara naturen! När solen dessutom började kika fram på oss bestämde jag mig för att det var dags för paus igen och vi fyllde på chokladförråden rejält och njöt ännu lite mer :D
Att få komma fram och att inse att vi lyckades ta oss igenom ytterligare två mil och därmed nådde dagens mål var en fantastisk känsla. Att få sätta upp tältet, tvätta sig i den iskalla bäcken, laga en värmande middag i fältköket och sedan krypa ner helt utmattad i sovsäcken, tätt, tätt och värma varandra var nästan oslagbart.
Nattens tältplats i Alesjaure var dessutom fantastisk vacker. Bilderna gör verkligen ingen rättvisa! Den här kvällen var helt magisk. Lukten, synen, känslan. Det går inte att beskriva. Att sitta där helt okontaktbar (ja för någon mottagning på telefonerna fanns inte längs hela leden) i tystnaden och blicka ut över det vackra landskapet. Det var wellness.
Det vi inte vissate när vi somnade var hur kallt det skulle bli denna natt. Hur många minusgrader det var vet jag inte, men när jag vaknade framåt midnatt var det så kallt att jag hackade tänder. Jag kunde knappt röra mig för att det gjorde så ont i kroppen (träningsvärk) och för att jag frös så mycket. På mig hade jag två par långkalsonger, ett par tjocka mjukisbyxor, 2 par sockor, två underställströjor, en fleecetröja, mammas stickade tröja, mössa samt vantar. Sen låg jag i en tjock dunsovsäck. Hur kunde det vara så kallt? Det var otroligt svårt att sova och trots att Pelle (som inte alls frös lika mycket som mig) försökte värma mig lyckades jag aldrig bli så varm att jag kunde sova skönt. Det resulterade i ganska få timmars sömn denna natt...
Fortsättning följer...
Kram / Emma.
Kungsleden dag ett, Abisko - Abiskojaure
Emma Barremyr / 30 Augusti, 2012 - 15:00 / Kungsleden - 20123 kommentarer
Hej ♥
Första dagen var tung. Riktigt tung (med tanke på de tunga ryggsäckarna). Vi hoppade på bussen upp till Abisko vid sju på morgonen och anlände vid Kungsledens början vid halv niotiden. Hela vägen från Kiruna upp till Abisko hade det spöregnat och man kände sig sådär lagom pigg på att gå ut. Termometern i bussen visade dessutom på sex grader. Men när vi anlände i Abisko hade det slutat regna och att få kliva av bussen och dra in den friska luften kändes alldeles underbart. Nu skulle vi snart få vara långt bort från bullrig trafik och förorenad luft. Snart skulle vi få dricka det kalla fjällvattnet och se vackra vyer i en fantastisk natur.
Redo med stavar och karta till hands.
Jag hade sett fram emot att få se Lapporten i Abisko, men dimman låg fortfarande tjock över bergen trots att det slutat regna, så någon Lapport fick jag aldrig se. Så vi började traska, med 15 respekive 20 kilo på ryggen. Kropparna var ovana och det började kännas ganska fort här och där och det blev många korta pauser för att fylla på energi och vatten.
Vattnet. Det iskalla, kristallklara, rena fjällvattnet. Jag har aldrig druckit godare vatten! Det är en häftig upplevelse att bara kunna stanna och fylla upp vattenflaskorna med denna fantastiska dryck. Under hela resan var den enda tillgången på vatten vi hade från dessa bäckar som rinner lite här och var.
Detta iskalla vatten var även vattnet som vi diskade och fick tvätta oss i under vandringen (kokade upp lite vatten i fältköket för att få lite värme på det). En ganska omständig process kan man tycka, men ganska mysigt att sitta och diska vid bäcken ändå :)
Längs hela leden finns meditstionsplatser för den som vill sitta i naturen och hitta in till sitt inre.
Paus med energipåfyllning - här en jordgubbsrem (<-- klicka för recept).
Som sagt. För att orka de tunga väskorna och vänja kroppen vid belastningen fick vi ta många korta pauser och fylla på med energi och vatten. Frukosten hade intagits mycket tidigt denna morgon så det första längre stoppet blev för att laga frukost nummer två. Fältköket packades upp för första gången, havregrynsgröt kokades och toppades sedan med linfrö, pumpakäror, torkad banan, äpple, jordgubbar, russin och kiwi samt torrmjölkspulver som vispats ihop med vatten från bäcken. Om det smakade gott? Ja, mycket! Jag älskar känslan av att laga mat och äta ute i naturen. Det går liksom inte att beskriva, utan det är något som måste upplevas för att man ska förstå hur gott det smakar när man sitter där.
Dimman börjar lätta och bergstopparna börjar bli synliga.
Vandringen fortsatte sedan ett par timmar till innan det blev dags för lunchstopp. Nu lagades det kolbullar med bacon för fulla muggar. Det var riktigt lyckat och riktigt gott!
Sista etappen innan stopp för natten.
Första nattens tältplats.
Första dagen gick vi sammanlagt i åtta timmar (med pauser inräknat). Vi tog oss 17 km söderut denna dag. Till slut fann vi ett mysigt ställe uppe på höjden där det var vindstilla och nära till vatten så vi bestämde oss för att stanna till där. Tältet sattes upp och sen påbörjade vi matlagningen och fick sedan avnjuta middagen i solsken som var aningen värmande.
Påväg ner till bäcken för att fylla vattenflaskan.
Utsikten från tältplatsen var varm och fin.
Pelle äter kycklinggryta och ris och njuter av solens värmande strålar.
När klockan var åtta var vi så trötta att vi knappt orkade hålla ögonen öppna. Kropparna värkte och träningsvärken började smyga sig på rejält. När solen försvann började även kylan smyga sig på. Det slutade med att det var så kallt att vi kröp ner i samma sovsäck innan vi lyckades somna båda två.
Fortsättning följer...
Kram / Emma.
Utelåsta, men äntligen hemma
Emma Barremyr / 29 Augusti, 2012 - 10:34 / Frukost - gröt0 kommentarer
God morgon fina ni ♥
Jag har äntligen anlänt hemma i lägenheten! Eftersom min pojkvän råkade glömma necessären (som vi hade lagt lägenhetsnyckeln i) på Kebenekaise fjällstation var vi utelåsta igår när vi kom till Karlstad. Så det blev en natt och mysmorgon hos syster Lina och Martin innan vi kunde bege oss hemåt och låta bovärden låsa upp dörren till vårt hem. Lina ocg Martin kom också hem från resa igår, men de har varit en vecka på Mallorca och var bruna som pepparkakor. Jag har nog aldrig känt mig så blek, haha!
Idag blev det frukost på lite "rester" från resan. Kokade ihop havregryn med ett kackat päron och kanel. Toppade sedan med linfrö, pumpakärnor, torkad banan och hemgjort cashew- och paranötssmör. Sen en kopp chaite också. Vilka höstkänslor!
Det är underbart att vara hemma i lägenheten igen. Dock kommer jag fortsätta att bo hemma hos mamma och pappa samt jobba i Torsby fram tills PT-utbildningen är avklarad (november). Det känns bäst så eftersom jag har en fast tjänst i Torsby kommun och kan styra mina arbetstider och lägga mitt schema själv där. Det gör det väldigt enkelt att kombinera utbildningen med jobbet. Men i november då flyttar jag hem till älskling igen! Inga fel att bo hos mamma och pappa, men det är otroligt skönt att ha sitt eget hem och dessutom så älskar jag sambolivet med Per ♥
Mitt knä mår inte så bra för tillfället. Att jag tog mig igenom sista dagen med vandring är ett under, jag har haft sååå ont! Idag är det aningen bättre och jag gissar att det är en överansträngning som spökar. Tänkte först ringa sjukgymnasten idag, men tänkte att det är bättre att vila och se om det går över av sig själv först. Så för att återhämta kroppen och knät blir det vila och stillasittande de närmaste dagarna, samt ladda upp med mycket ny energi. På fredag tror jag att jag kan vara redo för gymmet igen efter nästan tre veckors vila (från styrketräningen då, vila kan jag ju inte påstå att jag gjort när jag vandrat 11 mil med en 10-15 kilos tung ryggsäck). Hehe. Kommer dock bara fukousera på armar, axlar, rygg och mage tills knät känns hel okej igen, och det hoppas jag att det gör till nästa vecka för då åker jag och mamma till Kreta!
Nu ska jag ägna mig åt att packa upp väskan, tvätta, pyssla lite i lägenheten och plugga lite träningslära.
Kram / Emma..
Kungsleden - Abisko till Nikkaloukta är avklarad!
Emma Barremyr / 28 Augusti, 2012 - 13:55 / Kungsleden - 20121 kommentarer
Hej vänner ♥
Vi är tillbaka i Kiruna efter en fantastisk, underbar och härlig vecka på Kungsleden. 11 mil har vi sammanlagt vandrat på sex dagar och visst har det stundtals varit tungt och smärtsamt, kallt och blött, men vi har hela tiden haft varandra, peppat, hejat på och hjälpts åt! Vi har fått uppleva de högsta svenska fjällen i vindstilla solsken, värme, snöstorm, minusgrader, hällregn och dimma. det är väl det som kallas fjällväder, right? :)
Tanken var först att vi skulle vandrat ner till Kebenekaise från Abisko på fyra dagar, bestigit Kebenekaise på den femte dagen och sedan den sjätte vandrat från Kebenekaise till Nikkaloukta. Men på grund av en inflammerad hälsena och ett skadat knä sprack den planen och vi bestämde oss för att vänta med kebenekaise tills nästa år, och tur var väl det för den dagen vi planerat att gå upp drog en rejäl snöstorm in och de som hade försökt sig upp hade fått vända efter halva vägen. Bättre lycka bästa gång!
Igår kväll anlände vi till Kiruna efter sex dagar och fem nätter (varav tre i tält) med torkmat, utan dusch, rinnande vatten eller värme. Kan ni tänka er hur fantastiskt skönt det är att få ta en varm dusch, gå ut och äta en god middag, dricka ett glas rött och sedan lägga sig i en mjuk säng och sova gott för att sedan gå upp och äta en stor hotellfrukost efter dessa dagar och nätter? Det var vad vi gjorde, och jag lovar att ingen gång har duschen varit så underbar, maten så god och sängen så skön! Att utsätta sig för de utmaningar vi gjort i veckan har gjort oss starkare både fysiskt och psykiskt och samtidigt gjort oss påminda om hur bra vi har det och tacksamheten för vad jag har här i livet är större än någonsin!
Det är med lyckliga själar, trötta kroppar och aningen solbrända och rosiga kinder vi nu beger oss hemåt till Värmland. Jag kommer berätta mer ingående om varje dag på äventyret, skriva ett inlägg om maten och ge er lite tips om ni är intresserade de kommande dagarna?! Idag är det bara en enda lång resdag så jag återkommer igen imorgon!
Hoppas att allt är bra med er och att ni står ut med att det är lite tomt på inlägg här just nu :)
Hela vandringen har varit så otroligt vacker och fridfull. Att få vara i naturen på det här sättet, helt okontaktbar har skapat ett inre lugn som jag är väldigt tillfreds med. Bilderna ger ingen rättvisa, men ni ska ändå få se endel. Idag bjuder jag på två iphonebilder!
Maten och vandingen
Emma Barremyr / 23 Augusti, 2012 - 11:00 / Kungsleden - 20121 kommentarer
Hej vänner ♥
Jag tänkte dela med mig av och visa er hur vår matsedel ser ut nu under vandingsveckan. Som ni vet så har jag och Pelle förberett och torkat all mat som vi ska äta under vandingen hemma innan avfärd. Detta för att få så näringrik, mättande och god mat som möjligt. Torkningslistan var lång innan vi satte igång - potatis, morötter, palsternacka, sötpotatis, paptika, aubergine, lök, tomater, banan, jordgubbar, kiwi, mango, ägg, lax, köttsfärs, kyckling, parmaskinka mm. Nu ska det bli spännande att få laga till maten och njuta av den i naturen!
Onsdag
*Lunch: kolbulle med bacon
*Middag: köttfärssås och pasta
Torsdag
*Lunch: pestopizza med parmaskinka
*Middag: laxgryta och quinoa
Fredag
*Lunch: soppa med köttfärs
*Middag: svamprisotto
Lördag
*Lunch: pasta och skinksås
*Middag: kycklinggryta och ris, äppelpaj till efterrätt
Söndag
*Lunch: omelett med svamp och tomater
*Middag: fiskrisotto med saffran
Måndag
*Lunch: linssoppa
*Middag: quinoa- och köttfärssfräs
Frukosten består av havregrynsgröt med linfrön, nötter, torkad frukt och torrmjölk, knäckebröd/riskakor med smör och hårdost/hemgjort nötsmör/torkat kött samt några koppar te med torrmjölk.
Mellanmålen betår av torkad frukt, nötter, russin, mörk choklad, riskakor/knäckebröd med smör och hårdost/hemgjort nötsmör/torkat kött.
Bjuder på en picknickbild från vandringen i Alperna förra sommaren!
Hoppas att ni får en fin dag mina vänner ♥
Kram / Emma.
Nu börjar vandringen
Emma Barremyr / 22 Augusti, 2012 - 08:00 / Kungsleden - 20122 kommentarer
Hej kära läsare ♥
Idag åker vi upp till Abisko tidigt, tidigt för att därifrån påbörja vandringen ned mot Kebenekaise, Nikkaloukta. Vi har 8,6 mil framför oss som ska klaras av på fem dagar. Den sjätte dagen är planen att bestiga Kebenekaise. Det här ska bli häftigt, utmanande, fantastiskt, roligt och njutningsfullt. I sex dagar ska vi vandra runt i en naturskön miljö, bara vi två. Vissa stunder kommer det säkert bli tungt och jobbigt, men allt handlar om inställningen. Men en positiv inställning kommer det gå bra. Vi kommer ha fantastiskt kul, få massa tid till varandra och till att må bra!
Ni kan väl hålla en tumme för fint väder? Tält och regn känns inte som bästa kombon, även om vi överlever det också. Blå himmel och vackra solnedgångar hoppas vi på :D
Bilden är tagen härifrån. Det är Lapporten uppe i Abisko som jag ser fram emot att se :D
Hoppas allt är bra med er!
Kram / Emma.
Måndag och förberedelser
Emma Barremyr / 20 Augusti, 2012 - 18:37 / Kungsleden - 20121 kommentarer
Hej ♥
Fulle rulle idag med shopping och sista fix inför resan. Jag har köpt mig en snygg keps och så har även sista matbitarna inhandlats. Väskorna är packade och klara och tillsammans har vi 35 kilo som ska bäras. Kommer nog bli så att jag bär 15 och Pelle 20 och sen kommer ju vikten minska varje dag i och med att maten äts upp. Det kommer bli tufft, men vilken utmaning :D
Blev sushilunch på Happy to go idag med la familia. Gottgott! Till kvällsmat kolhydratladdar vi med nybakade skrädmjölstekakor och kantarellstuvning + hasslenöts- och kakaobrownies till efterrätt. Mumsigt!
Idag har jag mått mycket bättre än vad jag gjort de senaste dagarna och jag tror faktiskt att jag kommer vara såpass frisk på onsdag att vi kan börja traska då. Hoppashoppas.
Under veckan kommer det såklart inte bli någon bloggning, utan resan kommer ni få höra om och se bilder från sen. Dock har jag gjort iordning flera inlägg som kommer poppa upp runt tolv-ettiden varje dag så att ni ska ha något att läsa om fast jag inte kommer vara här "live". Blir lite recept, träning och vandringssnack :)
Nu ska jag ha semester med min älskling ♥
Kram / Emma.
Paranöts- och cashewsmör
Emma Barremyr / 18 Augusti, 2012 - 15:04 / Frukost - smörgås2 kommentarer
Hej vänner ♥
Jag har länge tänkt göra eget nötsmör, men aldrig riktigt kommit till kritan utan kört på det köpta jordnötssmöret eller mandelsmöret istället. Nu inför vandringen när vi behöver något gott pålägg på smörgåsen fick jag äntligen tummen ur och satte igång med att göra eget paranöts- och cashewsmör med inspiration från Sofie. Och alltså helt ärligt! Varför har jag inte gjort det tidigare? Jag älskar ju verkligen jordnötssmöret och skulle kunna äta det hela tiden, men det här! Det var ÄNNU godare ju :D
Paranöts- och cashewsmör:
2 dl cashewnötter
2 dl paranötter
1/2 - 1 msk kokosolja
salt
Halvera paranötterna och lägg dem tillsammans med cashewnötterna på en plåt. Rosta nötterna på 225 grader i 5-7 minuter (passa så att de inte bränns - kan gå fort). Låt dem svalna något innan du lägger dem i matberedaren. Mixa nötterna (tog någon minut för mig) och tillsätt sedan kokosolja och salt efter smak så att det blir en krämig massa. Om man vill kan man söta med lite honung också, men det gjorde inte jag!
Detta kommer bli gott på de nybakta bröden till frukost eller till riskakorna som mellis :D
Har ni testat göra eget nötsmör?
Nästa gång är jag sugen på att tillsätta kakao och lite honung och på så vis få egen nutella. Låter inte det gott? :D
Kram / Emma.
Nyttiga godisremmar
Emma Barremyr / 17 Augusti, 2012 - 19:50 / Fika2 kommentarer
Hej på er ♥
Inför vandringen har jag fixat lite nyttigt snacks och bland annat så finns dessa underbara godisremmar med på listan. Den röda är en jordguddsrem och den blåsvarta är en blåbärsrem.
Blåbärsremmar: lägg 8 torkade katrinplommon i blöt någon timme och mixa sedan ihop med 2 dl blåbär, 1 banan och 1 tsk vaniljpulver. Häll ut smeten på en plåt (inte för tunt) och torka sedan i ugnen på 50 grader 9-12 timmar (beroende på ugn). Det är perfekt att stoppa in plåten när man går och lägger sig. Då är det nästan klart när man vaknar på morgonen sen :) Skär den stora torkade fruktkakan i remmar och rulla ihop. Förvara i en burk i rumsremperatur.
Jordgubbsremmar: Lägg 8 torkade aprikoser i blöt någon timme och mixa sedan med 250 gram jordgubbar, 1 banan och 1 tsk vaniljpulver. Torka i ugnen 9-12 timmar (beroende på ugn). Skär den torkade fruktkakan i remmar, rulla ihop och förvara i en burk i tumstemperatur.
Efter träningen, som mellanmål, vid sötsug, till kvällsgottis eller när du nu vill ha det, kanske vill fikat? :) Ni som har små barn, dessa är ett fantastiskt bra mellanmål som barnen kan knapra på istället för godis. Det är bara massa nyttigheter och och dessutom är blåbärsremmarna bra för att få igång magen då de innehåller katrinplommon :) Jag tycker dock att jordgubbsremmarna blev godast.
Jag säger bara - Testa!
Kram / Emma.
Kan man torka ägg?
Emma Barremyr / 17 Augusti, 2012 - 13:16 / Kungsleden - 20124 kommentarer
Hej vänner ♥
"Kan man torka ägg?" säger folk och tittar skeptiskt på mig när jag säger att jag ska göra det. Och svaret är ja, det kan man faktiskt. Det mesta går att torka för att förlänga hållbarheten, bevara näringsämnen och minska i vikt och storlek. Igår körde jag ett race och slängde in äggen i ugnen. I morse när jag vaknade var det klart och vips så har vi ett äggpulver att göra omelett på under vandingen :D
Hur gjorde jag då?
Vispade ihop 10 ägg och hällde upp i en egengjord folieform som jag lade på en plåt och körde in i ugnen på 50 grader. Efter ungefär 20 timmar var det klart och jag kunde lossa "äggkakan" från foliet och sedan stavmixa det till ett fint äggpulvet!
Woala :D
Kram / Emma.
Förberedelser
Emma Barremyr / 02 Augusti, 2012 - 19:52 / Kungsleden - 20120 kommentarer
Gokväll vänner ♥
Om en vecka sitter jag i skolbänken igen för en veckas teoriutbildning innan jag i september går vidare till träningsinstruktör och slutligen i oktober blir lic. personlig tränare. Om tre veckor sitter jag uppe i Kebenekaisefjällen och lagar antagligen middag vid den här tidpunkten. Det är inte många dagar kvar som vi har på oss att förbereda all mat som vi ska bära med oss på vandringen då jag jobbar och är borta på utbildning. Jag torkar frukt, rotfrukter och grönsaker dygnet runt nu känns det som. Köttet ska Pelle få torka när jag är borta nästa vecka.
Vi kommer vandra i sex dagar, sova i tält och laga mat i fältkök ute i naturen. Det innebär att vi kommer ha 18 måltider (frukost, lunch och middag) + mellanmål att förbereda som vi sedan ska bära med oss utefter vägen.
Varför vi valt att förbereda maten genom torkning på det här sättet är för att det är det mest hälsosamt och samtidigt miljövänligt. Vi kan välja egna ekolokiska råvaror och därmed undvika socker, konserveringsmedel, förtjockningsmedel och smakförstärkare som ofta finns i processad och "färdig" mat. I och med min laktosallergi samt känslighet för gluten kan vi själva kontrollera vad som finns i maträtterna. Det är ju toppen (och super för magen)! Vid torkning bevaras även näringsämnen och vitaminer (förutom c-vitaminen, som vi kan komplettera med en brustablett) samtidigt som smakerna behålls bra. Vi har gjort upp en matsedel (som ni ska få ta del av längre fram) för att kunna planera måltiderna bättre och veta vad och hur mycket det kommer gå åt!
Torkade bananer, torkad kiwi och torkat äpple med kanel.
Fast det kanske inte ser så gott ut så smakar dessa torkade frukter sååå mycket och sååå gott att det kommer bli svårt att inte äta upp allt på en gång. Eftersom vi inte kommer kunna bära med oss hur mycket som helst kommer vi bara att äta så mycket som vi "behöver". Åååh, vad vi ska njuta av det här :D
Kram / Emma.